Jag vet att jag älskade att vara gravid med Liam och jag har längtat/sett fram emot att vara det igen.
Jag njuter till fulla av att vara just där, just nu.. men ibland, som i helgen tex så kände jag mig bara svullen, fet och ful.. Jag känner mig mycket större den här gången och tror att jag inom en snar framtid kommer att slå något slags rekort i osmidighet..
I lördags när vi skulle iväg på kalas så hade jag verkligen ingenting att ta på mig, och eftersom jag inte gillar att köpa mamma-kläder så köper jag istället vanliga kläder, typ tunikor som man kan använda även när man inte är gravid.. Bara det, att vissa tunikor inte är gjorda för att ha gravid-pattar..
Precis som just den jag köpt för lördagens bravader. Själklart struntade jag i att prova den i affären och hoppades på att den skulle sitta som en schmäck... Det gjorde den inte!!
Jag bytte kläder typ 10ggr utan att hitta ngt som "passade" innan jag gav upp och slängde på mig en cerisrosa klänning som var både snygg, skön och väldigt enkel.. Att man inte väljer rätt från början för att slippa alla konstiga tankar om man att man är för fet för alla kläder...
Jag har lixom 3 månader kvar och ska antagligen bli bra mycket större än så här..

Jag tror att det har med årstiden att göra, alla kläder som ska kläs på och snön som är superjobbig att pulsa fram i, eftersom de inte plogar/skottar här nere så för varje steg man tar så glider man tillbaka två.. detta medför att jag kämpar som en tok och har konstanta sammandragningar..
Jag föredrar att vara gravid på sommaren då man slipper alla dess kläder som ska tas på och av hela tiden..
Än så länge har jag en jacka som jag kan knäppa över magen och det tackar jag för!!

Kankse låter som jag gnäller, det gör jag inte.. jag bara "lättar" lite...

I lördags morse eftrer att Liam hade både klappat och sjungit för bebisen i magen så frågade jag om det är en lillasyster eller lillebror som är i mammas mage.
Han svarade lillasyster utan att ens tveka..

 
Bibis vecka 27 (26+1)