jonssonevelina

Rubriken talar för sig själv.
Vi har haft ett helvete sen vi kom hem från Småland. Milla vägrar somna i sin säng och vill antingen bli buren tills de att hon somnar eller ligga på mig i sängen och samtidigt dra mig i håret. Det är mysigt en eller kanske två dagar (förutom den delen då hon drar mig i håret) men inte en längre tid och detta beteende måste därför brytas.

Jag vill att hon ska gilla sin säng, framförallt känna sig trygg i den och kunna somna själv.
Vi hade lite samma problem med Liam och då körde vi 5 minutersmetoden. Det funkade på honom och vi har därför bestämt oss för att prova den metoden ännu en gång.
Idag la vi Milla halv åtta och det tog 1h och 10 min innan hon somnade. Det är jobbigare den här gången, varför vet jag inte..?!

Men det funkade idag och det kommer bara bli bättre och bättre för varje kväll.

Jag har saknat min egentid på kvällen och den behövs för att orka med morgondagen.

Jag vet att jag tidigare har skrivit om våra äckliga albinogrodor jag jag velat bli av med men inte haft hjärta att spola ner i toaletten... De är (äntligen) döda (tror jag).

Igår kom jag på att de inte fått mat sen innan vi åkte till småland, vanligtvis får de en gång i veckan.
Jag ville därför vara lite extra snäll så jag gav dem alla röda mygglarver som va kvar i paketet. Det såg inte så mycket ut till en början men väl i skålen så insåg jag hur mycket det var.

Tobbe skojade lite om att nu kanske de äntligen dör, av en överdos mat..
Sen pratad vi inte mycket mer om de..

Idag hade vi besök av Lisette och Melker, Lisette fick syn på skålen och frågade om vi hade plastgrodor i en vattenskål...
De såg rätt plastiga (läs döda) ut där de låg och flöt på ytan..

De hade alltså förätit sig och jag har aldrig sett så tjocka grodor..

Jag vägrara att ta i dem, det får Tobbe göra.

När jag tittade till på dem för ett par timmar sedan så simmade den ena omkring?
Sist jag kollade så låg båda uppe vid utan igen..

Kan det vara matkoma eller var det bara sista rycket?

Jag tror i alla fall att om de nu är döda så dog de lyckliga. Mätta och belåtna!