Förra veckan provade jag för första gången att lägga in bilderna från kameran, i min nya jobbdator för att på så sätt kunna fixa lite med bilderna i iphoto...
Hur kul som helst och från och med nu så lägger jag ner pc och går över till Mac och allt vad det innebär..
I,m in love!!
Fotorna är tagna i förra veckan när vi satt ute i trädgården och fikade, på just godismuffins....
Efter vad som har hänt i Norge så kan jag inte sluta att läsa om eländet, om Idoten som gjorde det och varför. Om alla anhöriga som lider något fruktansvärt och om hur idioten jublar efter varje litet oskyldigt barn som han skjuter.. Hur är han funtad? Hur kan han sitta och le i bilden efter förhandlingarna tidigare idag??
Frågorna är många och jag gör vad jag kan för att söka svar...
Under den tysta minuten idag här hemma så föll det en tår. Det som har hänt är så sjukt fruktansvärt och jag kan inte låta bli att tänka att ngt sådant faktiskt skulle kunna hända vart som... Det finns alldeles för många sjuka människor i denna konstiga värld...
Det som är ännu sjukare är att detta säkert triggar andra sjuka människor där ute i världen som i sin tur vill "åstadkomma" något ännu värre...
Mina tankar har de senaste dagarna varit hos alla de anhöriga som förlorat sina nära och kära i Norge...
Jag har kommit på varför jag bloggar mer sällan... Jag har nästan aldrig datorn igång längre utan kollar alla bloggar och favvosidor i mobilen... Jag har googlat på appar som man kan använda sig utav för att mobilblogga på blogg.se utan att hitta ett jota... Så vet ni någon bra app så tipsa gärna!! Men nu så sitter jag här, Tobbe har begärt föräldrapenning på FK (försäkringskassan) och när datorn ändå är igång så kan jag ju passa på att printa ner ett par rader... Jag hatar att blogga sällan, just utav den anledningen att man kommer efter..
Jag är inne på min sista föräldravecka, nästa måndag börjar riktiga livet igen. Jag börjar jobba heltid.. Det är blandade meningar om den saken, mest ångest faktiskt. Ångest övar att det inte har varit någon sommar.. Jag har aldrig tidigare varit så blek som jag är nu i juli månad. Stranden har jag besökt vid 3 tillfällen, 2 utav gångerna har det varit för kallt för att bada så den enda gången jag badat i år, var en kväll. Ett kvällsdopp i Lomma.. Jag är bitter - jävligt bitter!! Jag är en soldyrkare och får jag inte sol så blir jag sur... Att det dessutom är fint väder varenda tisdag o onsdag när jag jobbar gör ju inte saken bättre... Det slår aldrig fel! Resten av veckans alla 5 dagar så regnar det - varje vecka!! På onsdag styr vi mot smålandet för bröllop. Då hoppas jag verkligen på lite sol, dels innan brölloppet för att grunda med en fin bränna sen dagen då bröllopet hålls, för allt blir ju så mycket roligare när solen skiner...
En positiv sak med att börja jobba är att jag inte behöver ha ångest var och varannan dag för att aktivera barnen i detta regniga land när man inte kan vara utomhus. Den biten får Tobbe ta över som ska vara hemma med kidsen ett par månader framöver innan det är dags för inskolning på nya dagiset.
Jag gillar mitt jobb, det gör jag verkligen men tanken av att jag är klar med barnfödandet och ska jobba i 35 år framöber utan ett endaste år ledigt gör mig lite gnällig. Även tanken av att dagisfröknarna ska träffa mina barn mer än mig gör mig lite ledsen.. Hur kan det vara rätt lixom? Samtidigt ska det bli superkul att byta hushållstjänsten med att ständigt laga mat och plocka undan, mot att arbeta och umgås med trevliga kollegor...
Som sagt, delade meningar.. men det som känns mest skrämmande är hur tiden kunde gå så fort. För 15 månader sedan gick jag omkring höggravid på Sydsvenskan och längtade efter att få vara hemma i hela 1,5 år med mina kids, o helt plötslig så har tiden bara svischat förbi och mammaledigheten är över. Min lilla Milla är inte längre någon bebis utan en egen liten individ, en bestämd sådan som springer omkring här hemma med en vilja som sin mor... Om två månader fyller Liam 4 år.. herregud, han var ju nyss liten.. Jag blir rädd - rädd för att tiden skenar och för att jag inte hinner njuta av hur underbart livet faktiskt är, trotts allt tjat, vakna nätter, mängder av tvätt och tråkigt väder...
Kan man pausa livet - bara för en kort stund??
Familjen för 14 månader sedan. Se så liten Liam ser ut...
Liam som ALLTID är på språng och näst intill omöjlig att fånga på bild...
Efter en längre tid med en massa tjat och en son som verkligen INTE lyssnar på något så kände både jag och Tobbe att han kanske skulle behöva en dag med sina föräldrar, utan Milla..
Jag tror att det är jätteviktigt, att umgås med bra ett barn i taget, och att ge den all uppmärksamhet för en dag..
Och jag kan säga att det är STOR skillnad. Liam har varit som vilken (lyssnande) kille som helst. Han har varit superglad och man kunde verkligen se att han gillade läget...
Inte så konstigt kanske med tanke på dagens aktiviteter..
Till lunch blev det fika på kaka och äpplejuice..
Efter lunchen blev det leksaksshopping följt av glass...
Den stora överraskningen var bowling, Liam har spelat det en gång innan och det pratade han om i flera veckor efteråt.
Han är dessutom duktig och slog sin mamma med hästlängder..
- Mamma, du suger...
Och det gjorde jag verkligen. Tobbe fick kämpa in i det sista och slog våran 3-åring med ynka 5 poäng...
Spenderade vi bla i Simrishamn, en mysig liten stad med små gathus klädda i rosorns alla färger...
Syskona smakar glass av varandra..
Hamnen i Simrishamn..
Minna & Liam vid en "klädd" lyktstolpe..
Charlie & Milla provar vattenpumpen på vårat B&B..
Rosa ligan...
Charlie..
Kusin-hemlis i buskarna... Här är vi vid stens huvud..
Ett besök på Kiviks musteri med dyr lunch och lite must-shopping hann vi oxå med...
Vi hade lovat kidsen att de skulle få bade efter alla "vuxenaktiviteter".. Så vi trottsade vädret och åkte till stranden...
Minna & Liam badade, vi andra frös... på land...!
Mills i sanden
Vi kom hem igen igår och idag har jag jobbat... Papporna har varit med de stora barnen på inspelningen av "sommarlov" i Malmö.. innan det var dags för Emilssons att åka hem till Jönköping igen.
Vi tackar för trevligt sällskap och en fantastisk helg!!
Söndagen (dag 2) tillbringade vi på denna underbara strand, Sandhammaren.. Klarblå himmel, och man fick nypa sig i armen för att faktiskt förstå att Sverige kan vara så fantastiskt fint.. och att man inte alls behöver åka utomlands för att hitta kritvita ständer..
Min man
Småfisarna lekte hur bar som helst i sanden..
Tikll en början satt Milla stilla på en filt och tyckte mest att sanden var lite läskig - tills de att hon kom på att man både kunde krypa, rulla och bara ligga o mysa i den;)
Minna & Liam badade mest hela tiden, hoppade över vågorna och hade galet kul.. Kommer ihåg när man själv var liten och hur kul man hade när man jagade vågorna för att sen hoppa över dem...
Sandhammaren...
Vi gjorde även ett stopp på Café Olof Victor, vilket mysigt ställe med en massa gottiga mumsbitar. Synd bara att vi åt frukost precis innan stoppen så allt vi fick i oss var ett par kakor och en kaffe..
Vi har varit på en liten minisemester över helgen. Resesällskapet bestod utav Tobbes bror med familj.. Vi har haft det hur bra som helst och barnen har hållit sams nästan hela tiden. Solen har visat sig från sin allra bästa sida och jag kan inte annat än att ge hela resan ett toppbetyg.
Vart vi har varit?? Österlen!!
Liam och Minna vid badet på Ystad djurpark.
Söta Charlie.
Milla på stenjakt.. (i en utav hennes favoritklänningar (Nova Star))
Självklart hann vi även med att titta på djuren i djurparken (även om Liam & Minna mest struntade i dem och bara ville till badet). Visst är zebror vackra??
Ibland är det jobbigt att vara jag. Jag kan vara pedantisk av mig som många vet..
Jag gillar inte när det är stökigt och saker överallt. Jag blir stressad av sånt.
När vi flyttade in i huset så var våran tomt i väldigt fint skick och jag plockar och pillar var och varannan dag när man ändå är ute lixom. Förra veckan tog jag tag i baksidan av gården, ordentligt.. Ogräs och annat skit åkte i komposten. Häcken har jag ju klippt sen tidigare, maskrosorna är ett minne blott (en kort tid framöver).. kanterna är klippta och likaså gräsmattan..
Idag var det framsidans tur. Vi har plattor på framsidan med plats för två bilar. Mellan dessa plattor älskar ogräset att frodas... Jag har suttit ett par timmar med en skruvmejsel och pillat upp vartenda ogräs, klippt häcken, rensat alla land och sopat till en förbannelse... Imorgon ska jag kratta upp att löv från rosorna, som en gång satt på rosbusken men som nu tydligen har gjort sitt och ligger utspridda på hela gräsmattan.. Ett evighetsprojekt - jag vet.. men jag måste, det lixom kryper i kroppen om jag inte gör det...
Ett annat problem som dyker upp i samband med att man blir husägare är dessa förbannade myror. Mindre myror år folket. Utrota dom jävlarna. De gräver upp stora jordhögar i hela gräsmattan. INTE ok.
Jag har försökt utrota dem med myrr.. vilket funkar sådär om ni frågar mig.. Jag fick däremot ett tips om att de stendör av outspedd Fun light (saften ni vet)... och de gör de verkligen...
Mer fun light åt myrorna och mindre fun light åt kidsen...
Imorgon ska jag även handla lite blommor, jag har verkligen inga gröna fingrar och de dör en efter en, både ute och inne och nu är det därför dax att fylla på blomförrådet.
Jag har dessutom klickat hem köksgardiner, sen är det bara lite möbler och en kakelugn som fattas men det får bli när vi hittar vad vi vill ha...
