Imorse kom Liam inspringandes till vår säng. Han sa att han hade ont i ögat.
Jag som va helt yrvaken trodde som vanligt att det bara va ett hårstrå eller något annat smuts, gnuggade lite i hans öga i hopp om att få lägga ner huvudet ett par minuter till...
Men det gjorde mer ont...
Vi gick upp på toaletten och ögat satt ihop, av var. Som klumpar!

Jag som aldrig haft ögoninflammation, eller vet någonting om det, misstänkte det ändå... Jag vet att det smittar som satan så jag ringde Tobbe som fick ringa VC.
Vi fick en tid till distriktsköterskan som knappt tittade på ögat, utan bara konstaterade att det NOG var ögoninflammation och att vi skulle tvätta det med vatten.... What??
Kunde ingen ha sagt det när vi ringde? Om man ändå inte får antibiotika så behöver man väl inte få en tid, sitta och vänta onödigt länge i ett väntrum, på att få komma in till en tant, som ändå inte tar sig tid att titta på lilla ögat...

Så nu drar jag min egna slutsats. Det är INTE ögoninflammation. Ögat har inte varat på hela dagen och han har inte ont.

Man kanske skulle bli doktor...